Punken stärkte mig och mitt liv

 
Punken gjorde mig lycklig och stark på många sätt
Det var frihet, lycka, gemenskap mm
 
 
Nyligen gick en dokumentär serie på SVT om punken mellan 70-80 talet.
har ni inte sett den så se den!
Oavsett om ni är, har varit punkare eller inte alls har lyssnat på punkmusik över huvud taget.
Det är inte så mycket punkmusik utan mest om allt runt omkring.
Serien heter ERAN.
Finns på SVT PLAY.
 
För mig har Punken varit en del av mitt liv och har betytt massor.
Punken gjorde bla att jag orkade leva, gjorde mig lycklig, fick känna mig fri, fick känna gemenskap, kunde vara lycklig mm.
Själva musiken var en del, texterna mycket mer,men mest av allt var det just att jag kunde känna mig fri med punken som stöd. Man kunde i stort sett göra vad man ville på stan. man hade alltid vänner omkring sig.
man var alltid glad, aldrig var man ensam, utstött och hatad.
Man åkte från hemmet, mobbningen, hatet, förföljelsen och förorten in till stan, klev av tunnelbanan vid Hötorget,, kunde ganska snart höra den ljuva punkmusiken från bandaren. Gick in till tunneln där kompisarna satt och man fick alltid ett glatt HEJ när man kom.fram.
Man satte sig ner på betongen vid väggen i tunneln och började prata med kompisarna.nån sträckte fram en flaska, oftast körsbärsvin eller Aurora, annars något annat i alkohol väg.
Sedan kunde man säga något till förbi passerande som retade på att vi satt där, eller höra någon annan i gänget göra det.
Ganska snart gick vi i väg på stan eller tog tunnelbanan och for iväg nånstans.
På kvällarna kunde det hända att vi gick till en punkspelning, musik pub eller drog omkring på söder o gamla stan.
 
Det fanns aldrig någon i gänget som vände mig  ryggen, utsatte mig för något eller gjorde mig illa på något sätt utan jag var en i gänget och fick alltid hjälp om det var någon utifrån som var elak.
Man kunde också bete sig hur man ville där man gick och bara skita i allt, man vara bara sig själv och sket i vad folket på stan tyckte.
Visst fanns det dom som retade sig massor på oss och det blev ibland slagsmål och det fanns kriminalitet, men den kriminaliteten var mest som en överlevnads sak för att kunna få tag i pengar för mat mm.
Men friheten och den sköna kännslan att få vara just jag tillsammans med kompisar som var verkligen kompisar. Gjorde att det svåra och jobbiga i livet inte fanns.
 
Tyvärr fick man se ett och annat på gatan, i tunnlarna och påandra ställen då man levde där pågatan som satt sina spår.
Men det var inget man tänkte så mycket på då, utan det kom efter att man kom ifrån det livet och idag.
Det var saker som jag inte kan skriva om här, eftersom det var FÖR vidriga saker.
Inget heller som jag vill dra upp mer minnen ifrån, utan vill hellretänka, minnas och skriva om allt lyckligt som livet med punken på gatan betydde.
 
Då jag tittade på dessa 3 program och även nu efteråt så vill jag bara tillbaka dit. Vill vara där mitt i allting.
Hade jag kunnat hoppa 30 år tillbaka så hade jag gjort det utan tvekan, bara för att just bara få vara där och känna friheten och det som betytt så mycket.
Inte just själva gatulivet men gemenskapen och friheten och musiken med allt vad det innebar.
Jag har det jätte bra idag och vill inte ha bort något av livet efter dagen då jag kom bort ifrån allt och hamnade i fosterfamiljen och sedan livet efter det.
Men då jag tänker tillbaka och då jag ser dessa program som jag kan se många gånger så kommer de härliga minnena och känslorna som drar i mig och trollar bort mig till den tiden.
 
Det var en tid som betytt så mycket possitivt.
jag kan skriva mycket mycket mer om detta liv men skulle bli så väldigt långt då.
 
Säg aldrig något negativt om punken!
För det finns inget nagativt!
 
En gång punkare - alltid punkare.
 
Lyckliga punkarLuddekramar till er alla
 
 
0 kommentarer
publicerat i Allmänt, Punk;
Taggar: betydelse, eran, frihet, gatan, gatan, livet, livslust, lycklig, lyckligtliv, minnen, mittliv, mobbning, punk, punkare, svt, svtplay

Punken fortsätter ge trygghet och kraft

 
PUNKEN LEVER!
Sa många på slutet av 80 talet samt i början av 90 talet.
Men den lever än idag.
Allra minst i mitt hjärta och själ....
Betyder lika mycket nu som då man levde i den på gatan.
 
 
Punken ger tröst, trygghet, lycka och kraft mm.
Kanske låter knäppt, men så är det. Punken betyder mycket än idag.
Det var punken som gav mig kraften att överleva den jobbiga tiden i och efter skoltiden samt på gatan.
För det var där på gatan som jag levde i punken, det var där jag hade mina få vänner.
"Hötorgspunkarna" som vi kallade oss.
Man kunde må hur skit som hellst.... Mobbningen kunde ha varit extrem i ettpar dagar, jag kunde haft det skit jobbigt hemma pga det som skedde i skolan och utanför skolan.
Men då jag åkte in till stan och till Hötorget, gick trapporna upp till Stationen och hörde punkmusiken som kom från en av tunnlarna, "vår" tunnel och hörn av stationen så kom glädjen, tryggheten och kraften spridande i kroppen.
Stegen blev lättare och jag möttes ALLTID av ett glädjande och välkomnande "HEJ" av alla punkarna i gänget.
 
Bandarem/stereon spelade härlig punk som hördes över nästan hela station och in i butikerna som fanns där.. Folk specielt äldre slängde ur sig olika kommentarer men vi som lyssnade inte på dom utan vi levde i vår värld.
När vi kände oss uttråkade mm så ökade vi ljudet i bandaren och gick iväg eller for iväg med tunnelbanan.
till någora andra ställen eller bara drev omkring.
oftast i gamla stan eller på söder.
Man var alltid trygg och fri i punkens värld.
Visst det var en del bråk och kriminalitet men man var ändå alltid lycklig.
 
Ungefär på samma sätt betyder punken likadant idag.
Förutom att man inte lever som punkare etc, så spelar jag punk så fort jag är lite nere mm.
Mår jag dåligt eller är lite nera pga olika saker och spelar lite gammal skön punk, så mår jag bättre ganska fort.
Senast nu i dagarna då jag mått lite skit så spelade och spelar jag punk då och då.
Den ger mig kraft, glädje, trygghet och lugn på samma sätt som då jag levde i punken på gatan.
Idag kan jag välja lite mer på låtarna vilka jag ska spela beroende på hur jag mår och beroende på orsak till humöret mm.
Alltid gammal punk från 70-80 talet samt början av 90 talet
 
Jag vet inte hur det är för er andra.
Om ni har viss musik som betyder mycket för er och får er på bättre humör och mår bättre?
Men för mig så kommer punken betyda mycket ända tills jag dör.
 

Punken lever! Än.... Alltid hos Ludde!

 
Punken lever än.....
HÄRLIGT att det nu är utställning om punken i Linköping
Många bilder och annat från Östergötland, vilket jag inte har något minne ifrån.
Mina punkminnen är ifrån Stockholm och gatan där mm.
 
Punken lever inte med musiken och livsstilen som men med minnerna.
 
Jag har MÅNGA punk minnen från 80 talet 0ch en liten bit in i 90 talet.
Men på 90 var det bara lyssna på musiken och bli lite mera som andra (tyvärr)
Fosterfamiljen och livet runtomkring gjorde att man lämnade det gamla livet och punklivet bakom sig.
Men musiken finns fortfarande och jag lyssnar då och då på gamla härliga goa punklåtar.
 
På slutet av 80 talet så levde man mer eller mindre med punken och punkare på gatan.
I punken fanns friheten.
Man var sig själv, sket i andra, gjorde typ det man ville och var med liksinnade kompisar.
Samt lyssnade på musiken överallt, närsomhellst.
 
Saknar punklivet en del, det var mycket där som satt possitiva spår, samt en hel del negativa spår också.
Men hos mig kommer punken aldrig dö....
 
Visa fler inlägg