Leksaken är ledsen och trasig.

Nu är leksaken ledig igen till att leka med på nytt.
Jag kommer alltid vara och förbli allas leksak....
Men denna gång gråter leksaken innifrån.
 
 
Igår klev jag ut till ingenting och dörren bakom mig stängdes igen för alltid.
Jag är nu tillbaka till den plats där jag en gång var för ca 5 månader sedan.
Till platsen INGENTING!
 
Det blev ingen Normkritisk kurs som jag skulle gått nu i höst och vår.
Och inte heller något arbete eller längre sysselsättning.
 
Jag sitter nu och är väggforskare och rumpnötare.
Det samma som jag var i ca 6 år från 2012 till maj 2018.
 
Jag skulle ju börja arbeta på måndag och få riktig lön som alla andra!
Det sa dom ju när jag skulle till och börja på arbetsträningen, dom sa de även under själva arbetsträningen.Dom LOVADE det till och med!
TROTS att jag sa innan jag började att jag inte tror på det, jag har hört det förrut. 
Dom har lovat guld o gröna skogar o sedan blir det inget av någonting.
MEN DENNA GÅNG så skulle det inte vara så, nu är det annorlunda, nu har vi fler och andra resurser mm.
"Efter denna arbetsträning så har du ett arbete"
 
SKITSNACK!
På måndag sitter jag åter igen och blänger in i väggen....
Den här gången känns det extremt jobbigt, psyket är mer kört i botten än innan jag började på arbetsträningen.
 
Jag kom dit till arbetsträningen som ingenting, Ryggen gjorde ont, kroppen var svag och psyket var lite nere efter alla år av frånvaro från arbetsmarknaden med mera.
Jag hade ett självförtroende som låg i botten.
 
Men allt eftersom tiden gick ärjag var på arbetsträningen så fick jag stöd, hjälp, uppmuntran, kärlek, energi, självförtroende, självkänsla mm mm.
Jag var inte längre något som bara satt hemma och skräpade som inte gjorde eller kunde någonting.
Jag var en människa, en människa som fylldes med mer och mer livsglädje. Jag var en i mängden tillsammans med de andra som arbetstränade, handledare mm där.
Jag fick känna en STARK gemenskap som jag inte känt på enormt många år!
Jag har ALDRIG känt mig så fylld av allting och så stark på en arbetsplats som jag gjort under denna tid på arbetsträningen.
 
Jag fick hjälpatt kontrollera och känna mig själv, jag fick vara den jag är, jag fick också chansen att hjälpa och stötta andra som var där och arbetstränade samt komma tillbaka till sina liv mm.
 
All det jag fick där skulle jag ta med mig till det arbete som jag skulle ha efter denna arbetsträning.
Men nu när allting bara rasade, så rasar även mitt psyke isär.
 
Kommer ALDRIG mer tro på myndigheternas ord!
Oavsett vad de säger och vad de har för ursäkter mm.
 
Men jag tackar ALLA på klockargårdsängen i Ödeshög. För den tid jag fick vara där och för allt det fina jag fick där.
Glömmer er aldrig ! 
 
Leksaken är nu en trasig leksak....
 
 
 
 
0 kommentarer
publicerat i Allmänt, Arbete;
Taggar: allasleksak, arbete, arbetsträning, diskbråck, energi, klockargårdsängen, kärlek, ledsen, leksak, livet, livsglädje, livskraft, psyke, psykiskohälsa, ryggvärk, ödeshög

Leksaken har bara 4 dagar kvar...

 
 
... Att "leva" och leka.
Endast 3 dagar kvar att känna av livet, glädjen, värmen, gemenskapen.
Sedan är leksaken en slängd instängd leksak igen, som bara väntar på nästa lek som lekfarbrorn (handläggare på Arbetsförmedlingen) bestämt.
 
Slängd, instängd leksak likt en av trasdockorna på tv.
Man slängs upp i luften fylld med glädje, framtidsdrömmar och possitiva ord från lekfarbrorn. Men som senare Lekfarbrorn tröttnar på och bara låter leksaken falla ner i golvet och stänger in den nånstans tills nästa gång som lekfarbrorn vill leka en av sina lekar.
 
Man är på väg att bli lövet på grenen som faller ifrån gemensakpen med de övriga löven.
 
Men men...
Världen behöver sin väggforskare och sin leksak.
Så det är bara att gå hem på fredag o sätta sig i soffan och forska vidare på väggarna som jag inte gjort sedan i våras.
 
The show must go on... Leken eller lekarna måste fortsätta....
Varför sluta leka med något som alla vill leka med?
 
Jag är van med allas olika lekar man varit med i.
Men denna gång känns det faktiskt mer än vad det gjort förrut.
 
Ta hand om er.
Kram.
 
0 kommentarer
publicerat i Allmänt, Arbete;
Taggar: Leksak, Livet, arbete, arbetsträning, betydelsefullt, glädje, klockargårdsängen, livsglädje, livskvalitet, ödeshög

Va den du är och ta plats i samhället!

 
 
 
 
 
 
 
I veckan var jag och besökte en vårdmottagning.
Alldeles innanför dörren in till den mottagningen så finns det en anslagstavla. På den anslagstavlan hängde det ett informations blad från organisationen Transammans.
Jag blev väldigt glad och varm av att se det pappret där.
 
Detta eftersom att det är fler och fler som väljer att byta kön eller väljer att leva som köns neutrala.
Samt att transpersoner som vill göra könsbyte eller leva i det motsatta könet, jag menar män som vill leva som kvinnor och tvärtom, behöver allt stöd och hjälp dom kan få.
Det är inte bara att byta kläder och ge sig ut i samhället för en transperson.
 
Skulle jag kunna ta på mig kjol och blus och bara kliva ut i samhället i morgon UTAN att möta påhopp, blickar, hån, hot, trackaserier mm mm?
NEJ, det skulle jag inte!
 
Men skulle vilja att samhället var så... att den som ville, bara kunde få byta om och få leva som de vill och är djupt inom sig.
Utan att möta allt motstånd i samhället. 
Jag läser ofta om transpersoner som mår dåligt, blir illa behandlade mm.
Senast idag om en man som inte vågat komma ut som den han är djupt inom sig.... en kvinna.
Har har känt sig som en kvinna helt eller delvis sedan 20 års åldern. han är idag 50 år.
han mår enormt dåligt inom sig men har aldrig visat det utåt.
Snart står det 2019 på kalendern, vi har kommit långt inom HBTQ i Sverige, men det är mycket kvar inte minst vad gäller transpersoner.
Många transpersoner i Sverige och i övriga världen lever i stark psykisk ohälsa, en del går så långt att de väljer att ta sina liv.
Så ska det inte vara 2018!
ALLA har rätt att få leva som den man är.
 
Förutom informationsbladet från Transammans så fanns det även informatons blad där på tavlan som visade att mottagningen även är HBTQ certifierad som också är oerhört bra.
Men just att Transammans visade sig där gjorde mig extra varm.
Transpersoner och det som rör transpersoner behöver synas mer i samhället.
Ju mer transpersoner syns och tar plats i samhället, destomer ökar acceptansen för transpersoner.
Då acceptansen ökar,för transpersoner så minskar även andelen personer med psykisk ohälsa.
Fler transpersoner vågar komma ut som den person de egentligen är och vill leva som.
 
Transammans hjälper och stödjer inte bara transpersoner utan även föräldrar, partner och andra närstående till transpersoner.
 
Hjälp till du också!
Acceptera människor som vill leva ut och vara den människa som de vill vara.
 
Framförallt....
Ta din plats i samhället och var den du är oavsett vem eller vad du är så är du en del av samhället.
0 kommentarer
publicerat i Allmänt, hbtq;
Taggar: acceptera, hbtq, kärlek, kön, könsidentitet, könskorrigering, livet, medmänsklighet, rättattleva, samhälle, samhället, transammans, transperson, vadenduär
Visa fler inlägg