Punken stärkte mig och mitt liv

 
Punken gjorde mig lycklig och stark på många sätt
Det var frihet, lycka, gemenskap mm
 
 
Nyligen gick en dokumentär serie på SVT om punken mellan 70-80 talet.
har ni inte sett den så se den!
Oavsett om ni är, har varit punkare eller inte alls har lyssnat på punkmusik över huvud taget.
Det är inte så mycket punkmusik utan mest om allt runt omkring.
Serien heter ERAN.
Finns på SVT PLAY.
 
För mig har Punken varit en del av mitt liv och har betytt massor.
Punken gjorde bla att jag orkade leva, gjorde mig lycklig, fick känna mig fri, fick känna gemenskap, kunde vara lycklig mm.
Själva musiken var en del, texterna mycket mer,men mest av allt var det just att jag kunde känna mig fri med punken som stöd. Man kunde i stort sett göra vad man ville på stan. man hade alltid vänner omkring sig.
man var alltid glad, aldrig var man ensam, utstött och hatad.
Man åkte från hemmet, mobbningen, hatet, förföljelsen och förorten in till stan, klev av tunnelbanan vid Hötorget,, kunde ganska snart höra den ljuva punkmusiken från bandaren. Gick in till tunneln där kompisarna satt och man fick alltid ett glatt HEJ när man kom.fram.
Man satte sig ner på betongen vid väggen i tunneln och började prata med kompisarna.nån sträckte fram en flaska, oftast körsbärsvin eller Aurora, annars något annat i alkohol väg.
Sedan kunde man säga något till förbi passerande som retade på att vi satt där, eller höra någon annan i gänget göra det.
Ganska snart gick vi i väg på stan eller tog tunnelbanan och for iväg nånstans.
På kvällarna kunde det hända att vi gick till en punkspelning, musik pub eller drog omkring på söder o gamla stan.
 
Det fanns aldrig någon i gänget som vände mig  ryggen, utsatte mig för något eller gjorde mig illa på något sätt utan jag var en i gänget och fick alltid hjälp om det var någon utifrån som var elak.
Man kunde också bete sig hur man ville där man gick och bara skita i allt, man vara bara sig själv och sket i vad folket på stan tyckte.
Visst fanns det dom som retade sig massor på oss och det blev ibland slagsmål och det fanns kriminalitet, men den kriminaliteten var mest som en överlevnads sak för att kunna få tag i pengar för mat mm.
Men friheten och den sköna kännslan att få vara just jag tillsammans med kompisar som var verkligen kompisar. Gjorde att det svåra och jobbiga i livet inte fanns.
 
Tyvärr fick man se ett och annat på gatan, i tunnlarna och påandra ställen då man levde där pågatan som satt sina spår.
Men det var inget man tänkte så mycket på då, utan det kom efter att man kom ifrån det livet och idag.
Det var saker som jag inte kan skriva om här, eftersom det var FÖR vidriga saker.
Inget heller som jag vill dra upp mer minnen ifrån, utan vill hellretänka, minnas och skriva om allt lyckligt som livet med punken på gatan betydde.
 
Då jag tittade på dessa 3 program och även nu efteråt så vill jag bara tillbaka dit. Vill vara där mitt i allting.
Hade jag kunnat hoppa 30 år tillbaka så hade jag gjort det utan tvekan, bara för att just bara få vara där och känna friheten och det som betytt så mycket.
Inte just själva gatulivet men gemenskapen och friheten och musiken med allt vad det innebar.
Jag har det jätte bra idag och vill inte ha bort något av livet efter dagen då jag kom bort ifrån allt och hamnade i fosterfamiljen och sedan livet efter det.
Men då jag tänker tillbaka och då jag ser dessa program som jag kan se många gånger så kommer de härliga minnena och känslorna som drar i mig och trollar bort mig till den tiden.
 
Det var en tid som betytt så mycket possitivt.
jag kan skriva mycket mycket mer om detta liv men skulle bli så väldigt långt då.
 
Säg aldrig något negativt om punken!
För det finns inget nagativt!
 
En gång punkare - alltid punkare.
 
Lyckliga punkarLuddekramar till er alla
 
 
0 kommentarer publicerat i Allmänt, Punk;
Taggar: betydelse, eran, frihet, gatan, gatan, livet, livslust, lycklig, lyckligtliv, minnen, mittliv, mobbning, punk, punkare, svt, svtplay