HBTQ i storstad vs landsbygd

Att komma ut som HBTQ person skiljer sig var man bor i landet.
Men så ska det inte behöva vara 2018 i ett modernt välfärdsland som Sverige.
Sverige som är ett land där det finns så bra välfärd, medmämsklighet och kärlek till människor mm.
Men gör det det?
 
 
Varför är det inte fler människor som kommer ut som HBTQ personer?
Varför sitter det så många HBTQ personer hemma i sina stugor och lägenheter och gömmer sig för sig själv och andra?
Varför måste HBTQ personer ursäkta sig för att de är just HBTQ personer?
 
Frågorna kan bli väldigt många.
Sverige 2018 är inget jätte possitivt land för HBTQ personer.
Det ska inte vara skillnad om man bor i ett litet glesbygds samhälle i Småland eller i en liten by i Lappland!
Mot att bo i Stockholm eller Malmö.
 
Visst det är lättare att gömma sig i mängden i en storstad,
än att komma ut eller leva som HBTQ i en by eller i ett litet samhälle där alla känner alla.
Ingen ska behöva gömma sig eller tvingas att leva i doldhet med sin läggning för att man inte är, gör eller ser ut som majoriteten i samhället gör.
Sedan ska det inte vara skillnad heller på vilken typ av människor som lever i samhället där man som HBTQ person lever.
Acceptansen etc skall vara densamma hos en skåning som hos en norrlänning eller Stockholmare mm.
Ingen skall behöva flytta från sen hembyggd till en storstad endast för att få chans att leva ut som den man är och vill vara.
 
Alla är vi människor oavsett om vi är hetro, homo, bi trans eller färgade-
Alla har vi rätt att trampa fritt på jordens yta.
Eller hur?
 
0 kommentarer publicerat i Allmänt, hbtq;
Taggar: 2018, acceptans, allaärvilika, bi, glesbygd, hbtq, hetro, homo, kärlek, landsbygd, livet, samhälle, storstad, sverige, trans