Varför är inte jag som alla andra?

 
Den frågan har följt mig sedan skoltiden.
 
Vet inte varför.
Jag tycker inte om att skylla saker på mobbningen.
Men den har gjort mycket skada men även possitiva saker på och med mig.
 
 
Jag var ute och gick igår kväll en halv timmes promenad och hann få upp en del tankar i huvet.
För det första så ska jag nu ta tag i täningen på allvar. 
Jag hade ju mål som jag strävade att uppfylla för några år sedan. Ska se till att få igång träningen igen och uppnå dom!
Kanske göra det på ett litet annorlunda sätt
 
Angående frågan, varför är inte jag som alla andra 
Det var dden första frågan som for upp igår kväll då jag var ute och gick.
I skolan blev jag bla mobbad för att jag inte var som alla andra.
Jag var som en tjej i gymnastiken, jag kunde inte måla som andra på bilden, jag var smalare än alla andra killar, jag var sämre i allt mm mm.
Det var en hel del som jag mobbades för, bara för att jag inte var som alla andra.
 
Sedan har den frågan följt mig.
Har aldrig blivit mobbad efter skoltiden, men ändå har jag frågat följt mig, varför jag inte är som de andra 
 
 
Jag har väldigt ofta fått höra att jag är väldigt vågad eller liknande.
Men det har gällt då jag gjort saker fysiskt, äventyrliga saker, diskuterat och varit de utsattas röst och djurens röst mot myndigheter och politiker mm.
Men då det gäller saker som skulle vara för min egen del så är jag inte vågad alls.
Men det gör alla andra.... De pratar för sin egen vinst och sak etc
Varför kan inte jag vara som dom?
 
Dom andra gör si och dom gör så.
Men vad gör jag? Vad har jag? Vad kan jag?
Alla andra är så mycket bättre i allt.
Är det bara en dum känsla?
 
jag har familj, jag har underbara barn, jag har vunnit kampen över min kropp och halvförlamningen som jag hade.
Samt gjort saker för andra och vågat göra saker som en del inte skulle ha vågat mm.
Men det räcker inte för att få tyst på den där frågan... "Varför är inte jag som alla andra
 
Om jag skulle klättra upp för Mont blanc (K2 och Mont everest vågar jag inte och skulle nog aldrig klara av)
Eller frivilligt klä mig kvinnoklädd och gåut i samhället och på stan mm
Eller få ihop en mega festival.
Så KANSKE frågan inte skulle komma upp mer.
 
Jag måste göra något åt detta nu men vad och hur.....?
Kanske klättra upp för Kebnekaise i högklackat till att börja med och sedan göra "En Svensk klassiker" kvinnoklädd i högklackat mm? 
 
Annars så blir de andra funderingarna starkare som jag också tänkte på igår under promenaden....
Vem är jag?
Vad är jag värd?
Vad lämnar jag för avtryck i den här världen?
Vad har mina barn aom minne av mig?
 
Är det fel av mig att ha denna fråga kvar sedan skoltiden?
"_Måste man vara som alla andra" säger ni då.
Nä men frågon förföljer mig ändå....
Är det mobbningen som satt fast den i mitt huvud?
0 kommentarer publicerat i Allmänt
Taggar: annorlunda, frågor, mobbning, somallaandra, varför, varförärjagintesomallaandra, vemärjag