Allahelgonna kvällen och natten väcker ett hemskt minne från livet på gatan

 
Det är jätte fint med alla ljusen på landets alla kyrkogårdar denna helg som var nu.
Allahelgonahelgen.
Men för mig så väcker den varje år ett otäckt minne.
 
 
Det är lättare nu med alla åren som gått emellan nu och då jag levde på gatan.
Men det är åndå otäckt, för jag ser bilderna och händelserna samt före och efter händelsena.
Tänkar jag på det ännu mer som nu då jag skriver detta så kan jag även höra och till viss del känna lukten.
 
Efter denna händelse och livet på gatan så hade jag svårt att gå på kyrkogårdar.
Det tog någraår innan jag kunde gå på en kyrkogård oavsett dag.
Lättast var det dagtid då det var ljust.
Det tog många år innan jag kunde gå på en kyrkogård då det var kväll och mörkt.
Att gå på kyrkogårdarna just denna helg är fortfarande jobbigt men det går.
 
Nu till det som hände en alla helgonahelg och alla helgons natt då jag levde på gatan.
Ni kanske inte kommer tro mig men det som hände är faktiskt sant.
Just denna Allahelgona aftons kväll var det ett bråk mellan skinnhuven och ett utländskt gäng, vid Slussen i Sthlm och vi hötorgspunkare hamnade lite mitt emellan utav någon anledning.
Snuten kom dit och försökte stoppa allt men det blev splittring och utlänningarna sprang mot gamla stan med skinnhuvena efter sig. Några av oss punkare sprang ner till tunnelbanan och for iväg.
Det hade blivit natt.
Vi klev av vid Hötorget och gick Sveavägen ner för vi skulle till ett ställe längre bort.på den vägen.
Passerade Adolf Fredrik kyrka. På kyrkogården var det gap och skrik från nån gubbe och snuten kom dit.
Vi blev nyfikna så vi gick in på kyrkogården.
MEN
Det skulle vi inte ha gjort!
 
Vi hann bara kliva in innanför grindarna.
Kände en otäck doft, en blandning av brinnande ljus och avfall.
På höger sida av grusgången en bit in på gräset såg vi jordhögar samt en snubbe som var helt borta och gapade till ibland.
Snuten skrek att vi skulle lämna platsen.
Vi var på väg att snedda över kyrkogården då vi upptäckte vad han hade gjort.
En bit in på kyrkogården såg jag ett par döskallar framför mig och ett par polare såg lite mer.
Vi hoppade över staketet, sprang därifrån och ner mot odenplan och satte oss hos några pundare.
Sedan minns jag inte mer.
 
Åren efter detta så har detta minne kommit upp då och då som alla andra minnen men detta minne kommer som sagt starkast just denna helg.
Jag såg flera olika olustiga saker och händelser på gatan och i olika tunnlar ovan och under mark. mm.
och har en hel del jobbiga minnen där ifrån.
Denna händelse är en av de värsta minnena från livet på gatan.
 
Trots detta kan jag inte låta bli att tycka om hur vackert det är denna helg på kyrkogårdarna.
Hoppas ni alla hade en trevlig helg.
0 kommentarer publicerat i Allmänt, Gatan;
Taggar: adolffredrikkyrka, allahelgonahelgen, allahelgonsafton, gatan, gravar, kyrkogård, livetpågatan