en ensam jul är värre än ensamhet

 
 
Alla går vi runt i dessa dagar och köper julklappar, julmat, juldrycker och åker iväg på olika julmiddagar, julluncher och alla flesta av oss gör det med glädje och skratt. Vi myser och skrattar och ser fram emot den helg som nu stundar.
 
Men bara nästan alla.
Olle som sitter på parkbänken en bit bort från stadens förväntansfulla julstressade människor iklädd en smutsig gammal sliten jacka och trasiga skor, tittar ned sitt bohag och liv i sina kassar på marken nedanför bänken.
Han har svårt att se alla dessa glädje fyllda människor som går händerna fulla med nyköpta julklappar, julmat, julgodis mm.
Han tittar upp på människorna och gråter en skvätt.
Han vet att alla dessa människor ska hem och fira en sagolik jul och mysa med släkt, nära och kära.
Han vet också att han själv kommer på julafton sitta på denna bänk med sina kassar fyllda med hans liv och  få ägodelar eller på en annan bänk någonstans vid stadens gator eller i någon park och äta en korv som han lyckats få ihop pengar till genom att leta flaskor och burkar i stadens papperskorgar.
Olle sänker sitt huvud igen och ser ner på marken och sina plastpåsar, han tar upp sina påsar och går iväg längre bort  för att försöka komma ifrån alla dessa julfirande glada människorna.
 
ELLER
Bosse som sitter ensam i sitt hus långt utanför den  julsmyckade staden fylld med människor som förbereder sig på att fira jul med sina nära och kära.
Han sitter kedsen vid sin tv apparat som visar program med jultema på varje kanal.
Skulle han stänga av tv:n för att slippa se alla tv program som handlar om julen och sätta på radion istället, så är det prat om jul och julmusik även där på varje radiokanal.
Men han måste ha något annat att lyssna på än alla skivor han har som han kan varenda ton på. Han är ensam och känner sig ännu mer ensam nu när han vet att alla i den lilla byn och i staden längre bort ska iväg eller förbereder hemma för att fira jul och mysa med sina släkt, vänner, nära och kära.
Han har även svårt att ¨åka till mataffären och köpa sig en färdig matlåda från Findus för att äta på julafton, eftersom att affären är fylld med julutsmyckning och julhungriga glada förväntansfyllda människor med vagnar fyllda med julmat.
Bosse sänker sitt huvud och gråter över sin ensamhet.
 
VI MÅSTE TÄNKA PÅ DE ENSAMA I DESSA TIDER!
Jag vill och hoppas att vi alla tänker på ALLA de ansama människoena i dessa tider.
På alla de hemlösa, på alla de ensamna människorna i stugor och i lägenheter och på alla de som mist sin närmaste anhörig och som nu firar ensam jul för första gången på många många år.
Alla är inte glada för denna tid.
 
Vi ska glädjas, skratta och mysa med våra nära och kära.
Men i denna glädje kan vi också skänka en tanke som en julklapp till alla de ensamna människorna runt om i landet.
Säg "God jul" till den hemlöse på gatan och ge honom/henne ett leende.
På så sätt har du gett den människan lite jul.
 
Sprid glädje och ta hand om varandra i jul.
Stor julig kram till er alla!
0 kommentarer
publicerat i Allmänt
Taggar: ensam, ensamhet, ensamjul, godjul, godjulförvem, hemlös, ingenskavaraensam, jul, medmänniska, medmänsklighet, skänkentanke

Jag vill bli bra NU!

 
 
 
Vill inte mera nu!
Vill bli bra nu!
Blev bättre o bättre men sedan sämre igen.
Är så arg, sur och putt!
När ska benet och ryggen fatta?
 
Igår var det som att gå tillbaka i tiden 2 veckor.
Då kunde jag knappt vara uppe på benet och gå med benet igen. Efter att blivit bättre och bättre för varje dag så bara över en natt så blev det så mycket sämre.
Jag var SKIT glad att det började gå så fort frammåt och kände att jag nu kunde julstressa o känna julen de sista få dagarna innan jul.
Men det SKET SIG!
Igår kunde jag inte göra alls mycket!
 
Älskar detta med julen, alla förberedelser, julstädning, julbak, julgodis, pepparkakshus, julklappsinslagning mm mm.
Men inget av detta blir det pga förbannade benet.
Det känns bara skit.
ÅH vad jag gnäller.... Förlåt men är så puttless!
Vill såååå gärna kapa det för att sedan sätta tillbaka det efter jul.
 
Jag vill också skriva om sånt som berör mig så mycket, som hbtq, mobbning, utanförskap mm.
Saknar det i massor.
Men det kommer, kan ju skriva detta så det ska ju inte vara så svårt att skriva om annat heller, men är lite jobbigt då koncentrationen inte finns där så som jag vill då jag skriver om dessa saker.
Så därför får det vänta lite.
 
Det är som med olika pysselgrejer som jag velat göra och vill göra under vintern. Som jag mycket väl hade kunnat göra nu då jag är fast i fåttöljen.
Men är samma sak där... Koncentrationen finns inte pga benet och ryggen.
 
Det jag märkt är hur skönt det är med massage för benet och ryggen.
Men kan inte massera mig själv.... Det är inte alls samma sak som när en annan masserar.
Är det skillnad på mans och kvinnomassage? eller är det händerna? eller vad?
Men skulle iallafall ha någon som masserar mig hela tiden.
 
Men framförallt vill  jag bli bra NU!
Så jag kan tok julstressa  med bakning, godistillverkning o lite städning mm.
 
Ludde är lite gnällig, men det är bara för att benet och ryggen ska bråka med Ludde just nu vid den mysigaste tiden på året!
 
Ludde är glad också...
Ludde är ju trots allt Ludde så leendet finns där alltid....
O det kommer bli bättre, det vet jag.
Men NÄÄÄR är frågan.
 
Ta hand om er i julstressens slutskede.
Och njut som att det vore den bästaste julen.
Julmysig  Luddekram till er alla

Är så less

 
 
Vitrockaren drog ner psyket i ett djupt psykhål efter operationen som gick fel för 5 år sedan.
Efter operationen så blev jag väggforskare i flera år, eftersom jag inte kunde gå.
Förlamningen i benet gjorde att jag inget annat kunde göra än att sitta still hemma och 3 dagar i veckan åka på rehab.
Det gjorde att jag hamnade i ett psykträsk o sedan i ett djupt hål med lösa sandväggar runt.
Jag försökte klättra upp ur hålet men gled tillbaka snabbt eftersom den lösa sanden gjorde att jag gled ner i hålet igen. Där nere trampade jag i seg blöt lera.
MEN
Hittade till slut en väg upp, med hjälp av ett rep som kastades ner.
Kom aldrig ända upp över kanten. Utan tappade taget och gled nyss ner en bit i hålet men hamnade på en avsatts, så jag hamnade inte ända längst ner.
Avsattsen är täckt av lite seg lera den också och repet har hamnat en bit bort.
Så jag står och trampar i lite lös seg lera igen och riskerar att glida ner ännu längre i hålet pga att det är så halt på avsattsen, men försöker kämpa mig fast på avsattsen.
 
Det som gjorde att jag for ner på avsattsen var pga ett diskbråck jag fick för ca tre veckor sedan.Som gjort att det skadade benet efter operationen värkt i massor och varit knappt rörligt Som i sin tur gjort att jag inte kunnat gå utan blivit fast i fåttäljen sedan dess.
 
Har nu varit stilla i ca tre veckor och verkligen försökt att inte pressa mig att träna utan tagit det lugnt och har inte heller kunnat gå mycket längre än till toaletten.
Det har gjort att psyket påverkats en del.
Man försöker hålla humöret uppe men att bara kunna hålla på med väggforskning gör att man blir förbannat less.
 
Det gör det inte bättre att det strax är jul.
Jag vill också julstressa!
Jag vill julstäda, julbaka, julpynta och verkligen känna att det är jul!
 
Visst det blir bättre o bättre för varje dag.
Men inte i den snabba takt som jag vill. Jag vill bli frisk igår!
Jag kan nu gå ut till köket och fixa lite i 15 - 30 minuter innan benet säger åt mig att sätta mig ner.
Det som också är possitivt är att jag nu kan ligga ner utan att få jätte ajaj i ben och rygg.
Vaknar på morgonen rätt avslappnad glädju fylld och hoppas på att idag kan jag vara uppe på benen och börja julstressa och gör enkla övningar i sängen.
Går upp och känner ajaj i benet och ryggen ganska snart o blir less, arg o putt.
Diggar inte detta alls!
 
Men kommer aldrig ge upp! Sånt existerar inte hos Ludde!
Kämpar mot mig själv hela tiden.
Att jag inte ska köra på och träna och tvinga ben och rygg att hålla mig uppe mm.
Som jag gjort förr vid stunder då kroppen blivit skadad, sjuk eller opererad etc.
 
Jag reser mig igen!
Jag har ju mål som jag ska nå....
Jag kommer göra snöänglar, vandra i snötäckta skogen, hoppa skutta i snön mm innan ärets vinter är slut!
Men är bara nu sååå less och enormt rastlös i hela Luddekroppen.
 
Detta var kanske ingen kul läsning men kände för att skriva av mig lite....
Ludde kramar till er alla.
0 kommentarer
publicerat i Allmänt, diskbråck-målet;
Taggar: diskbråck, hål, less, målattnå, mårskit, ont, operation, psykiskohälsa, psykiskt, psykisktnere, resermigigen, svarthål, vitrockare, vägentillbaka
Visa fler inlägg